Fick ett sms av sonen under J18:s samling under gårdagen att 18 A-lagsspelare + Spaak och Mårten var magsjuka och att J18:s match skulle börja 45 min före utsatt tid för att några juniorer skulle tillsammans med några friska A-lagsspelare och ett gäng Oldboys representera GIK mot Hanhals.
Efter J18-matchen gick jag ner till spelargången för att se vad som var på gång och i korridoren möttes jag av ett glatt mixat gäng, där stod P-A Almén, Mattias Svensson ,Krister Andersson, Lars Lundmark, Pontus Andersson och Peter Fransson tillsammans med några kuranta A-lagsspelare och ett gäng hungriga men nervösa juniorer. Lage verkade ha koll på läget, Smille och Ingemar rullade ut materialet till bussen och sedan bar det iväg mot Kungsbacka.
Ingen av de som blev inkallade av Kjell och Lage sa nej, alla sa ett självklart JA - i vilka andra klubbar hade detta kunna genomföras?
I planeringen stod städning hemma under eftermiddagen men jag tänkte att detta kan vi ju inte missa så hem fort som ... ringde föreståndarn för Café Pucken och packade in honom, Gutten och dottern i bilen. Först körde vi dottern till Tjörn och sedan var det plattan i mattan till Kungsbacka. Vi kom in i hallen när det hade gått tre minuter av matchen och det stod 0-0, vi satte oss vid andra tillresta GIK-supportrar och hejade för glatta livet.
Hanhals-supportrarna blev stöddiga när det blev 1-0 och 2-0 och kallade oss både det ena och det andra men vi hejade ännu högre och den lilla klacken på ca 30 st överröstade den mångdubbla klacken från Hanhals.
I pausen gick vi och köpte korv och Danne var bekant med någon hockeykändis som berättade att Hanhals hade toppat upp laget för att slå Grästorp och när Danne berättade hur situationen var för oss så blev han lång i ansiktet och tyckte inte att det var roligt längre, han förstod nog då hur bra vi är
När det blev 2-1 genom Calle Svensson så kändes det gött och Hanhals dämpade sig lite (klacken alltså). När sedan Lars Lundmark smäcker in 2-2 så visste jublet inga gränser - fy vad gött det var och jag kan tänka mig att Lars båda grabbar som satt på läktaren och hejade på pappa tyckte detta var bättre än julafton, fru Lundmark såg allt lite stolt ut hon också.
Ett järngäng från "slätta" kämpade in i det sista, 6-3 gjordes av Lars Andersson vilket också blev slutresultatet.
När sedan slutsignalen ljöd började hemmaklacken tacka sitt lag och vi ville ju bräcka dom lite så vi sjöng så färgen flagade "serien é vår, serien é vår, vi har vunnit ja serien é vår" samtidigt som vi tackade laget som spelade med stort hjärta.
Att få se er spelare tillsammans med era ledare i båset visar vad hjärtat på bröstet betyder mer än blodgivning - att vi GIK:are ställer upp i vått och torrt samt att vi aldrig viker ner oss.
Ett Hjärtligt tack till er alla:
David Erlandsson (U/J20), Pierre Siwerman (J18), Lars Andersson (A-lag), C-J Svensson (A-lag), C-J Halldin (A-lag), Markus Andersson (A-lag), Danei Pettersson (A-lag), Tobias Långerud ( A-lag), Johan Andersson (A-lag), Jimmy Eriksson (U/J20), Fredrik Adolfsson (U/J20), Daniel Andersen (U/J20), Peter Fransson (U/J20), Krister Andersson (Oldboys), Pontus Andersson (Oldboys), Lars Lundmark (Oldboys), P-A Almén (Oldboys), Mattias Svensson (Oldboys), Simon Kangethe (J18), Christopher Haag(J18), Jonatan Johansson (J18), Hampus Berglund (J18).
Ledare: Joakim Bender, Oskar Andersson, Daniel JOhansson, Lage Johansson, Ebbe Fransson och Ingemar Andersson.
Vad det blir för grabbar på GIK:s laguppställning på onsdag vet vi inte idag men oavsett vilka namn som sätts upp där så tycker jag att vi åker så många som vi kan ner och hejar på våra hjärtebröder.
Annelie Nilsson
